Snäckskal

Jag har två snäckskal som ligger ute på altanen och pryder sin plats. De är så otroligt fina men jag vet inte alls vad det är för djur som har bott i dem. Jag tror att det här är ovansidan med det fina mönstret. På undersidan är det ett litet hål mitt på. 

Jag har letat på nätet men ännu inte lyckats hitta någon information om vad det är och vad de heter.

Men jag nöjer mig med att de är jättefina och tror att en vacker dag kommer jag snubbla över all den information jag söker och sen veta mer om dem.

Nån?

Moln

Ett oerhört stort moln hängde över Torgbron och såg riktigt hotfullt ut. För övrigt var det bara tunna skyar på himlen och så det här stora svampmolnet som hängde i andra änden av Skaragatan, som molnet efter en explosion. Det såg konstigt ut eftersom det i övrigt knappt var ett enda moln nånstans.

Jag blev intresserad och fascinerad och fotade såklart.

Det var bara det.

Resultatet av pappersverkstaden

Efter flera timmar ligger de klara. Man ser strukturen från filtarna som ett svagt rutmönster i pappersmassan. Blommor från vår trädgård är för evigt inkapslade i dessa papper.

Visst är det fin med dessa ormbunksblad i pappret? Intill ser man små blomställningar av kirskål, en blå lavendelblomma och ett rosenblad. 

Så himla roligt jag har haft när jag öppnade min pappersverkstad. Jag gör om det snart igen.

Men nu måste allt papper torka där det ligger på sina myggnätsramar i garaget. Det tar också sin tid så man kan inte jäkta fram det här härliga hantverket. 

Det tar den tid det tar. 

Det tycker jag om.

Verkstad III

Nu väntade de roligaste momenten, efter allt rivande i centimeterstora bitar.

Här kör jag en näve pappersflingor med två-tre deciliter vatten till vällingliknande konsistens.

Det blev nästan en tiolitershink full så nu kan jag hålla på en stund.

Guskbräda och fuktad filt redo. Likaså näten med ovanpåliggande träram. De används för att fånga upp pappersmassan och forma ett ark.

Pappersmassan i en stor svart balja. Nu går det på fingertoppskänsla och erfarenhet hur tjock massan ska vara och hur man hanterar ramen när man fiskar upp massan.

Allra första arket klart. Jag gjorde några vita först.

Man för ner nätramen med träramen ovanpå, skopar med en svepande rörelse upp pappersmassan och skakar försiktig i två riktningar så man får en jämn mängd massa fördelad över nätet och får fibrerna att kroka ihop så pappret blir hållbart.

Bara till lyst för att det är så vackert! Jag använde rosenblad, vipporna från grässtrån, ormbunke, lavendel och daggkåpa. Man kan ta nästan vilka som helst blommor och blad. Det enda jag provat som inte blev fint, tyvärr, är syrén. Blommorna vissnade i pappret och blev bruna. Det såg lite trist ut.

Detta kan bli brevpapper, inbjudningskort, ett grattiskort till nån som fyller år eller nåt annat fint.

Nu är första bunten papper klara och ligger i press så allt överflödigt vatten rinner ut.

Under tiden fyller jag på med nya blommor och blad i nästa bad. Det blir nog minst lika många papper till.

Medan pappret ligger i press blir det kafferast för pappersmakaren.

Åh nej! Mitt i kaffestunden måste jag flytta in alla sakerna i garaget för det kommer en rejäl skur. Man vill ju inte spä ut pappersmassan ännu mer.

Pappersarbetaren som hoppade över kafferasten övervakar ordningen i garaget. När regnet dragit förbi flyttar jag ut tillverkningen i trädgården igen.

Verkstad II

Här hänger filtbitar på vädring.

Billig filt från Jysk klippt i lagom bitar för att ligga mellan varje nytt pappersark.

Underst den välvda guskbrädan där man lägger en fuktad filtbit, försiktigt lägger det färdiga pappersarket och sen varvar tills man är klar.

Ramar från en reklam- och tryckfirma och träramar från ett snickeri.

Torknät så det nypressade pappret får ligga på tork. Man kan hänga det som tvätt på lina också. De här ramarna är klädda med vanligt myggnät.

Vanliga hinkar är bra. Det blir mycket slabbande med pappersmassa och vatten och det är ju också en anledning till att det är praktiskt att hålla till utomhus. Pappersmassan som man spiller torkar och man kan sopa upp den eller plocka upp det. Om det regnar löses de små fibrerna upp och försvinner. 

Om man håller till inomhus måste man passa sig så att ingen pappersmassa hamnar i avloppet. Det kan bli stopp ganska fort, lite som kolesterol i ådrorna, det lagras på varandra med sina små fibrer som krokar i varandra.

Här ligger alla pappersflagorna och väntar på att dränkas i vatten.

Nu ligger de här och suger åt sig. Det bubblar lite här och där och pappret blir nästan levande när det suger åt sig vatten. Det ser helt turkost ut på bilden men det beror på den gröna hinken, inget annat. Snart är det dags för det roligaste, att göra papper.

Verkstad på gång

Idag kom de fram, lådor och hinkar, ramar och nät, mixer och press och alla andra saker som behövs för att göra handgjort papper. Det var länge sen jag gjorde papper och det som inspirerade mig den här gången var ormbunkarna som växer så det knakar i trädgården. De blir verkligen jättefina i papper, antingen som brevpapper eller om man gör det tunnare, som omslagspapper.

Jag torkade av alla saker noga. De var dammiga och fulla av spindelnät och döda flugor efter att ha stått i garaget i sju år. Sen beväpnade jag mig med en stor kopp kaffe och satte igång med det arbete som tar längst tid, att riva pappersarken till små flingor. 

Jag har världens lyxigaste papper att utgå ifrån. Det här är återvunna sedlar från Tumba bruk. Alla trasiga och makulerade sedlar mals ner och bleks och blir sen stora, tjocka ark som får torka och blir hårda som gips på ett brutet ben. 

Jag kom över en hel säck med sådana hårda ark för många år sen och de är värda guld för mig. Finare pappersmassa kan man inte få. Sedlar är nämligen gjorda av linne- och bomullsfibrer för hållbarhetens skull. Papper gjort av cellulosa blir skörare och gulnar om man inte behandlar det.

Annars kan man göra sin egen pappersmassa av vanligt vitt papper, äggkartonger, strimlat papper från en dokumentförstörare, kuvert (inte själva fönstret) och servetter om man vill färga massan. Man kan ta alla sorters papper men inte blanka katalogpapper som innehåller ytbehandling som är svår att bli av med.

Sen kommer det tidskrävande jobbet att riva pappret i centimeterstora bitar. Vare sig det är dagstidningar eller mina tjocka retursedelark så ska de ner till småbitar.

Sen får de ligga i blöt i vatten i ett par timmar eller över natten innan man mal det i en vanlig hushållsmixer. På pappersbruk har de en stor kvarn som heter holländare som mal sönder tyg till massa. En sån önskar jag att jag hade men jag får nöja mig med en mixer som de allra flesta andra.

Man tar en näve av de små blöta flingorna och lägger i mixern. Sen häller man på 2-3 gånger så mycket vatten och mixar till en vällingliknande massa. Det tar ju ett tag att mixa färdigt några liter pappersmassa men när man väl är klar börjar det roliga.

Att göra papper! Jag lovade mig själv tidigt i våras att i år ska jag göra papper igen och nu händer det!

Eftersom jag står ute och jobbar så hänger allt på vädret. Idag skiner solen så nu går jag ut och sätter igång. Total lycka! Tjoho!

Stay tuned for more...

8 x måndag

God morgon! Kaffet urdrucket. Likaså smoothien. Tv.n på med nån morgonsoffa och nyheter. Tidningen har jag redan skummat igenom. 

Utsträckt i soffan med den väldigt sköna lemursvansrandiga morgonrocken. Slötittar på nåt inslag om grillning och sen ett om odling på liten yta.

Jag går ut och tittar på vår odling på liten yta. Det växer så det knakar här. Jag har skördat och fryst in jättemycket dill till vintern. Det finns tio gånger mer kvar i odlingen.

Drottningen Diva stirrar skeptiskt på mig. Hon vill mest följa med på avstånd när man går runt ute på ägorna.

Den första hemodlade jordgubben var mogen och jag skördade den. Vi delade rättvist på den och den var solvarm och fantastiskt söt och god. 

Sen gjorde jag en massa saker under dagen och när solen gick ned blev himlen fantastiskt blå och till höger några små vita fjädrar till moln lystes upp så de nästan såg självlysande ut. Svalorna flög högt och ropade till varandra med sitt svirrande läte. Det är ett somrigt ljud tycker jag. Det är härligt att höra dem genom det öppna sovrumsfönstret när man ska sova.

Våra olivträd har knoppar. Många knoppar. Tänk om det kunde bli en oliv av varje knopp också!

I morgon är det dags att skörda några av de här godingarna.

Härligt!

Skördedags

Gul som en sol, rund som en boll och sprängfylld av vitaminer. Den hänger bara och väntar på att bli skördad.

Den är alldeles hemodlad. Inget konstgödsel, ingen besprutning, bara vatten, sol och kärlek.

Nån dag snart är två års väntan över och då skördar vi den och smakar på den. Lägger en skiva i en svalkande drink, dekorerar salladen med en klyfta, droppar saften över en mogen avokado.

Vår egen citron!

Nästa år får vi dubbelt så stor skörd! 

Ibland slår man knut på sig

Jag skulle skörda några morötter att hacka ned i salladen. Den första såg ut att ha slagit knut på sig själv.

Den andra var än mer intrasslad i sig själv. Man kan ju tro att det inte fanns utrymme för dem att växa men så var inte fallet. De verkar bara ha velat slå knut på sig och växa lite krångligt.

De var ganska svåra att få rena från jord och ska sanningen fram så smakade de inte mycket. Men de var roliga att skörda åtminstone.