onsdag 30 april 2014

30. Vårkänslor




Vitsippor! Det ger mig vårkänslor.







Grannens körsbärsträd står i blom. Det ger mig vårkänslor.

Nu är det Valborgsmässoafton och i morgon kommer sköna maj! 

tisdag 29 april 2014

29. Reflektion

Jag gick ut i den sköna solen och tog till och med på bikini för att få lite värme och färg på hela kroppen. Jag satte mig tillrätta och sen började tankespökena att härja och jag började solbrännenoja. Igår hade jag linne på mig så nu hade jag redan solbränna i urringningen och på armarna. Dessutom hade jag fått mycket färg i ansiktet så hur skulle jag nu göra för att jämna ut detta? Man vill ju inte få vita linjer eller bonnabränna utan vara jämnt och fint solkysst över hela kroppen!

Ja just det, jag kunde inte sluta tänka så här irrationellt förrän jag liksom hörde mina egna tankar. Men sluta nu min tokiga hjärna, allvarligt talat! Är det inte bättre att ha på sig just de kläder man vill och gå ut i vädret som man är. Blir det bonnabränna så blir det. Har man långbyxor förblir benen vita. Jag har trots allt vita ben under större delen av året. Tar jag av mig allt blir jag brun överallt för jag har lätt för att bli brun.

Logiskt. Och framför allt klokt.

Varför i hela världen skulle det vara så himla viktigt att ha en jämn fin ton på huden och inte på något vis avslöja mitt riktiga bleka jag? Jo för i varenda damtidning och även i andra sorters magasin, matas vi med det ideala utseendet och där har ju naturligtvis de ofantligt airbrushade modellerna en onaturligt jämn hudton. Därför tror jag att min hjärna gick igång på högvarv när jag skulle vara i solen en stund. Den föll in i gamla fåror och tankebanor från förr om åren. Måste bli jämnt brun, får inte få vita streck, ingen bonnabränna.

Nu vill jag bara säga att jag från och med nu slutar solbrännenoja och bara njuter av att vara ute i det fina vädret vare sig jag är i sol eller skugga. Aldrig mer ska jag ligga som en groda i vattenbrynet för att få jämn solbränna på insidan av låren eller hålla aluminiumfolie mot bröstkorgen för att bli solbränd även under hakan.

Ni hör ju själva. Så jäkla löjligt!

Nej nu blir det nyordning. Ut i vädret och njut av solen förbehållslöst och utan att ständigt sitta i "rätt" vinkel för optimal solexponering. Nu för tiden sitter jag ändå mest i skuggan så att jag kan läsa eller surfa på telefonen samtidigt.


Åh gud, anar jag inte en anings vit rand på axeln!?

(OBS! Det var inte jag som låg som en groda i vattenbrynet, även om det hade varit mycket troligt i min strävan efter den optimala brännan. Det var min barndomskompis styvmamma som gjorde "grodan" vilket vi sen hade väldigt roligt åt och tyckte var ofantligt pinsamt.)

måndag 28 april 2014

En plockad blomma

Det är kul att så många kommer till min blogg och läser. Hur ni än hittar hit så är ni välkomna.
Kom hit i morgon igen vettja!


Den svarta sötkatten sladdade runt i trädgården och satte en stor tass mitt bland tulpanerna som just kommit upp och satt stora knoppar. En av tulpanerna gick rakt av och låg på marken under hans tass. Som en blomma plockad av en sötnos till sin matte. 

Jag tog in den och satte i vatten och den slog ut dagen efter. Katten fortsätter att springa okontrollerat på gräsmattan och i rabatterna.

28. Läsa

Att läsa är bland det bästa som finns.

En bra bok, en skön plats att sitta eller ligga och så kan man vara i en annan värld i flera timmar. Om en bok är bra skyndar man sig att göra klart allt annat och tar sen boken och ger sig hän. Den blir en anledning att lägga sig tidigt för att man ska få ligga och läsa.

Att lära sig läsa är det viktigaste en människa kan göra. Då har man automatiskt verktyget att tillägna sig kunskap och kunskap är makt. Kan man dessutom lära sig att skriva har man fått dubbel makt. Pennan är världens skarpaste vapen sägs det.

Några böcker jag läst genom livet som gett mig en bestående läsupplevelse är till exempel de jag listat nedan utan inbördes ordning. Det kan ju vara lästips till hängmattan/båten/husvagnen/solstolen inför sommaren och semestern.

Håll tillgodo.

Anthony Burgess - Clockwork Orange. Läs boken och se filmen!

Kerstin Ekman - Händelser vid vatten.

Jerzy Kosinski - Den målade fågeln.

Gun-Britt Sundström - Maken.

Patrick Süskind - Parfymen. Läs den och se filmen!

Håkan Nesser - nästan allt han har skrivit är klart läsvärt.

Jag har skrivit om två andra bra böcker här. Då får ni ännu fler boktips.


söndag 27 april 2014

27. Klassiker


En klassiker i filmvärlden!

En av världens bästa filmer, en stilbildare och en Oscarsvinnare!
Se den!
Den går säkert att låna på ditt bibliotek.


Andra bra filmer har jag skrivit om här!
De är också riktigt bra och kan med fördel ses någon dag på sommaren när det regnar eller när man varit ute i solen hela dagen och inte riktigt orkar med mer finväder utan gärna vill ligga på soffan och se en film medan sommarkvällen sänker sig där ute. 

Helt ok att göra så faktiskt!


lördag 26 april 2014

26. Lycka

Lycka.

Det är rätt svårdefinierat egentligen.

Först tänker jag att det är så enkelt som att när man är utvilad, frisk, mätt, kär och känner förhoppning, då är man lycklig.

Men så enkelt är det ju inte. Om man är utvilad är man inte nödvändigtvis lycklig för det. Inte heller om man är frisk eller mätt. Man kan ju mycket väl vara mätt och väldigt olycklig. Man kan vara kär men olycklig det tror jag de flesta av er kan skriva under på. Man kan känna förhoppning men ändå inte vara lycklig.

Jag tror lyckan kommer är när man slutar jaga, när man ger sig till tåls, slår sig till ro och när man inte längre jämför sig själv med andra. Om man hela tiden är på väg mot nästa möte, mot nästa åtagande, nästa date eller middag tror jag det kan vara svårt att vara i nuet. Om man istället försöker vara i nuet och njuta av stunden där man är, tror jag att man mycket väl kan finna lyckan just precis där.

Om man ger sig till tåls och inte forcerar livet så kommer lyckan.

Om man slår sig till ro med att man inte kan påverka allt och alla, så kommer lyckan.

Jag har slutat jaga, jag ger mig till tåls, jag har slagit mig till ro och jag jämför mig inte med någon annan.

Och jag är utvilad ibland, ganska frisk trots allt, mätt varje dag, jättekär och har massor av förhoppningar inför framtiden som en extra bonus.

Det är lycka.



fredag 25 april 2014

25. Hemma

Borta bra men hemma bäst.

Det finns väl inget så härligt som att komma hem när man har varit bortrest. Att kliva in genom dörren och känna igen den specifika doften av hemma, vara bland sina egna saker och att sen få sova i sin egen säng.

Jag är en riktig hemmaräv som gillar att gå och hasa runt i mysbyxor och bara fixa med saker hemma. Köra en tvätt, stryka nåt, vattna blommor, rensa i garderoben, ligga i soffan och se en film, sitta på altanen med kaffe och en bok, klappa katterna och rå mig själv.

Mitt hemma delar jag ju med den man jag älskar. Det finns det inget som kan slå.

Hemma är bäst.


Det är fint att ha någon att dela sina planer med. Vi ska anlägga ett trädgårdsland och funderar  och planerar och köper jord och frön och förgror en del av dem på altanen. Vi funderar på vilka buskar och växter i trädgården som ska klippas ned eller tas bort helt och om vi vill ha något annat istället. Jag har en liten längtan efter taggfria björnbär. Det kanske blir en sån planta i år. Det här är fina saker att fundera på när man har ett hemma med tillhörande trädgård. 

Ja det är fint att vara hemma och gå och skrota.

torsdag 24 april 2014

24. Återblick



Att bläddra i gamla fotoalbum ger ju en omedelbar återblick till det som en gång var och en nostalgitripp av stora mått. 

Här har jag bläddrat fram till ett foto från 60-talet då livet var enklare och allt var svartvitt. Jag var liten då, troligen 1,5 år, och här sitter jag på en hemmasnickrad bänk nere vid sjön vid farmor och farfars sommarställe där jag och min syster var varenda sommar i hela vår barndom och uppväxt, precis som min pappa och hans bror. På min ena sida hukar pappa och på min andra sida sitter hans mormor Ester. Hon är klädd i blommig sommarklänning, kofta och hatt. Såklart. För så var det då. 

Jag minns inte just det här tillfället då fotot togs, men jag minns de blommiga klänningarna gammelmormor hade, bänken där vi la handdukar och kläder innan vi badade och självklart minns jag känslan av att vara där. Sjöns klara vatten, bryggans trä under fötterna, stentrapporna upp till huset, det långa daggvåta gräset längs med trapporna där lysmaskar kröp fram under de mörka augustikvällarna. Jag minns kräftfiske, evigheter av mörtmete och roddturer i båten, fika på bryggan och ännu ett bad med snorkel och simfötter.

Tänk vad ett foto kan väcka liv i smakminnen, doftminnen och känslor.


Fotograf: okänd. Det kan vara min mamma eller min farbror.


onsdag 23 april 2014

23. Nyanser



En enkel tulipan.
Jag skulle nästan kunna förstora den och hänga på väggen så många fantastiska färger och nyanser som det är.


Naturen är full av fantastiska färger och former. Här är det två tulpaner som får stå för alla nyanserna av rött, rosa, orange, gult och allt där emellan. Tyvärr var det så blåsigt när jag skulle fotografera att det var svårt med skärpan. Allt vajade i vinden, nästan jag också.

Titta bara på den översta tulpanen en gång till i lugn och ro, och lägg märke till hur många olika nyanser av färg det faktiskt finns i en enda blomma. Åhhhh!

I morgon blir det en återblick till något som varit och på fredag handlar det om att vara hemma.

tisdag 22 april 2014

22. I sommar


I sommar kommer jag att vara här.
Det är en underbar sandstrand ut mot Adriatiska havet i Rimini.
Det ligger ett litet familjehotell precis här vid havet där vi ska bo bra och äta gott.
Jag längtar!

Jag längtar efter värmen.
Efter det varma havet.
Efter de mörka medelhavskvällarna.
Efter pocketböcker under ett parasoll med min make i solstolen bredvid.

Ljuva liv.

Snart.

I sommar.

måndag 21 april 2014

21. Frestelse





Jag är nog inte ensam om att tycka att godis är en riktig frestelse.
Hur många gånger har jag inte bestämt att jag ska sluta äta godis för det är ju ändå bara onyttigt och tillför inte en vitamin eller mineral till kroppen? Men det är ju stört omöjligt. Det är som att jag inte kan styra min egen vilja, eller hand, och så är jag där och skalar av det färgglada pappret och äter. 

Fast jag är inne i en period när jag är ganska duktig och har kontroll på både vilja och hand för det mesta.

Choklad är väl den största frestelsen av dem alla och det går inte att leva utan choklad. Men det går att leva utan choklad varenda dag. 

Tror jag.

söndag 20 april 2014

20. Passion


"Passion, lidelse, kan betyda stark förkärlek till någonting, till exempel att man har passion för ett ändamål, en sak, en person, en förändring eller en åsikt. Den ursprungliga betydelsen är den kristna. Under 1800-talet får passion utifrån den kristna betydelsen en överförd betydelse av en kärlek som är så stark och mäktig, att den leder till lidande och död, främst i romantiska kärlekshistorier såsom Romeo och Julia, Tristan och Isolde. Därifrån har passion senare övergått till att syfta på en vurm i största allmänhet." Wikipedia





Jag har ofta i mitt liv längtat efter en passion för någonting. Att brinna så starkt för något att det är självklart att det är en stor och viktig del i livet. Och då menar jag inte kärlek till en annan människa utan mer en passion för ett ämne, ett ändamål eller ett syfte som till exempel miljöfrågor, matlagning, konst eller politik. 

Jag har gått igenom livet och nästan skämts över att jag inte har haft en uttalad passion som så många andra i min omgivning. De har funnit sin passion vare sig det varit odling på kolonilott, båtar eller modelljärnvägar. Jag däremot fnattade runt och tyckte både om att läsa böcker, skriva texter, måla, läsa om handgjort papper och göra papper själv, gå på auktioner och sen renovera gamla möbler, gräva i trädgården och odla, bowla, se på film och så vidare. 

Det slog mig dock för några år sen, att några av dessa saker faktiskt är viktigare för mig än de andra. De är en passion för mig fast det är så att jag inte bara har EN passion utan flera.

 Lyckliga mig! Flera passioner, det är ju för bra för att vara sant.

Vad är din passion?


lördag 19 april 2014

19. Gult

Gult är fult.

Blått är flott.

Grönt är skönt.

Rött är sött.

Att påsken ska vara så förtvivlat gul fattar jag inte. Är det för att man äter så mycket ägg och gulan är gul? För att det föds en himla massa kycklingar just nu och många av dem är gulligt gula? Eller för att solen strålar efter en lång vinter? Det gula kanske har någon religiös betydelse?

Jag tycker att påsken lika gärna kan vara lila eller turkos eller rosa.

Jag tycker det är lite lustigt att man förknippar en del högtider med färger så som man ju gör med både påsken och julen. Julen är ju så röd. Julröda band, julröda äpplen, rött lack på paketen, tomtens röda kostym, julstjärnor. 
Jag tycker att julen lika gärna kan vara guld- eller silverfärgad eller blå eller kanske vit.

Varför har inte midsommar någon paradfärg? Ett signum i form av syrenlila eller midsommargrönt?

Allhelgonahelgen har ju också en färgkod. Orange. Som pumporna antar jag. 

Ju mer jag tänker på detta desto mer inser jag att jag inte vet vad jag pratar om. 
Måste forska i saken.
Återkommer.









fredag 18 april 2014

18. Stilla

Stilla ligger livet just idag.

Det är långfredag och man ska hålla sig stillsam och tänka på Jesus. Eller något annat. Så var det förr i världen i alla fall.

Jag väljer dock att inte alls vara i stillhet även om min själ och mitt hjärta vilar och jag är lycklig och jag har sinnesro. Själva kroppen cyklar till bowlinghallen och tittar på Långfredagsslaget och skrattar åt folks olika maskeradkostymer och roliga frisyrer. Jag träffar säkerligen en massa folk jag känner och har allmänt trevligt. Så kan man också göra på en långfredag.

Jag ska också ägna hela påsken åt att äta en massa ägg, lax och kanske lite choklad och dricka champagne och kaffe som jag gillar så mycket. Jag hoppas att solen skiner från en blåblå himmel och att våren kommer med stormsteg när så många människor är lediga och kan vara utomhus och vända upp näsan mot solvärmen. Jag ska gosa med mina stora barn och min lilla systerdotter. Jag vill gärna blåsa såpbubblor också innan helgen är över.

Glad Påsk alla!

torsdag 17 april 2014

17. Från ovan

Som en skänk från ovan heter det ju när man får något som är oväntat eller lite mer och finare än man kanske förväntat sig.

Som en skänk från ovan är min älskling, min man.

Han är den som tröstar mig när jag är ledsen, som håller min hand i sin och säger att allt ska bli bra.
Han är den som lovar saker och sen håller dem. Jag kan lita på honom i vått och torrt.
Han är den jag kan berätta allt för och jag vet att han inte dömer mig. Han är på min sida, jag är på hans.

Han är den som jag skrattar ihop med varje dag. Ja, vi skrattar varje dag så vi lär ju leva länge!
Han är den som härbärgerar min tvillingsjäl och till sist, efter halva livet hittade vi varandra. Vi kan ha träffats redan när vi var unga men då var det inte meningen att det skulle bli vi.
Han är den som är min bättre hälft från och med i måndags. Han är min man och han vill mig väl!



Här ligger våra vigselringar och blänker i en ask några timmar innan. Nu sitter de på våra ringfingrar och blänker. Den som sitter hos mig när jag dör får ta den ringen av mitt finger, inte förr.

Kärlek som en skänk från ovan.

Tack!



onsdag 16 april 2014

16. Förpackning

Jag tycker att det är bra med en förpackning som går att återvinna och som kan bli en ny förpackning. Det tär inte på vår miljö och vår jord att göra om glas till nytt glas eller plast till ny plast, inte på samma sätt som att ständigt tillverka nytt och slänga det gamla i högar som vi sen täcker med jord och låtsas som om de inte finns.


Glasförpackningar är bra. De smälts ned till ny glasmassa och blir nya förpackningar. Metallocket återvinns också och blir ny metall till lock och korkar. Bra.


Metallförpackningar är också bra. De håller i en evighet i skafferiet och när innehållet är slut, som i detta fall te, kan man hälla i nytt te och använda burken livet ut. Förmodligen håller de i flera livstider för det är ju inget stort slitage på en teburk.

Mina gamla plåtburkar som jag skrev om för några dagar sen, har hängt med i flera generationer och de kommer hålla många många generationer framöver. Deras största fiende är rost som ju tyvärr kan angripa dem om de inte diskas och torkas noga eller om de står i lätt fuktig miljö. Dessutom är de ju så himla vackra jämfört med många förpackningar av modernt snitt.


Det här däremot övergår mitt förstånd. Styckvis plastförpackade små godisbitar instoppade i ytterligare en plastförpackning!? Varför var de små kolorna tvungna att få ett eget individuellt överdrag? Slöseri med resurser tycker jag. Dessutom är förpackningen och omslaget ganska fult och står sig slätt jämfört med en gammal plåtburk.

Annars är plastförpackningar nu för tiden också mycket bättre än förr. Många plaster är förnyelsebara, återvinningsbara och nedbrytningsbara och ska ju också följa med till återvinningsstationer för sortering. Bra! Plast blir ju också ny plast istället för att man ska utvinna och förädla den ändliga resursen olja till nya plastförpackningar.

Trots att vi svenskar är ganska duktiga på att sopsortera och återvinna skulle jag önska att det blev en än större förbättring. Det vore också bra om så många kommuner som möjligt kan införa kompostsortering och förädla till biogas. I en del småkommuner som till exempel Nora har man grönt sopkärl för brännbart avfall och brunt kärl för kompost. Det väntar jag på med iver i min egen kommun som ändå slår sig för bröstet och kallar sig för en välkomnande och hållbar kommun. Med hållbar tycker jag man kan räkna in att hushållen separerar kompost och kommunen förädlar till biogas. Det tycker jag också skulle kännas välkomnande med tanke på kommande generationer. 

Nu kom jag visst bort lite från ursprungsämnet förpackning.

Intressant ämne ändå, förpackningar, sopsortering och kompostering. Jag låter som en liten skogsmulle. Det är jag stolt över.

Sopsortera mera!

tisdag 15 april 2014

15. Ögonblick


Igår inträffade ett sånt ögonblick som för alltid kommer att etsa sig fast i mitt minne. En viktig stund som jag aldrig kommer att glömma så länge jag lever. Det händer ju inte varje dag men visst finns det ögonblick som aldrig lämnar en.

När jag satt i klassrummet första skoldagen och hade röd skolväska. Förväntan.

När jag fyllde tio år och fick en ny cykel som stod mitt på golvet i mitt rum när jag vaknade. Överraskad.

När det kom ett sjuhelsikes hagelregn mitt i sommaren och haglen var stora som golfbollar. Mamma och pappa sparade hagel i frysen för att erbjuda som is i drinken på nån fest. Skräckblandad förtjusning.

Skolavslutning i nian. Vi svamlade nåt om sista natten med gänget och cyklade iväg och badade och grillade på en strand. Varm sommarkväll.

Studentdagen. Äntligen nästan vuxen.

När jag fick min första dotter i min famn och hon var nyfödd och det kändes som hon kom från ett annat universum för att hon var så fin och perfekt och jag knappt kunde förstå vad som just hänt. Det är ju ett extra stort ögonblick för livet blir sig aldrig mer likt från den stunden. Före och efter liksom. Överväldigande ansvar.

Sen kom ju dotter nummer två och det var lika fantastiskt igen att hon var hos oss och var så fin och perfekt och jag knappt kunde förstå vad som just hänt. Jag var orolig att jag inte skulle kunna älska henne för jag älskade ju redan min första dotter så gränslöst men på nåt sätt fanns det plötsligt lika mycket kärlek till som bara sköljde över mig. Stort ögonblick igen! Överväldigande ansvar igen.

Sen minns jag ju tyvärr trista, sorgliga och ledsamma ögonblick också.

Midsommar när jag var liten och låg sjuk i min säng och bara lyssnade på hur alla andra sjöng och skålade och åt mat och var glada. Samma sak hände någon jul också. Jag hade oturen att bli jättesjuk lagom till allt det roliga skulle hända. Övergivenhet.

En extra gosig kanin vi hade som dog en plötslig död och eftersom det var värmebölja i augusti fick jag lov att vira in honom i en kökshandduk och plastpåse och lägga honom i frysen tills vi hade möjlighet att begrava honom. Det ville vi för mina flickor var ledsna och ville ge honom ett vackert avsked. Hjälplöshet.

Andra hemskheter som hänt med elaka människor, inbrott, sjukdom, tråkiga besked, olyckor, skottlossning och andra ögonblick då livet förändras och tar en annan riktning.

Mitt värsta ögonblick var när min mamma dog. Det är utan tvekan det allra värsta som har hänt i mitt liv. Oändlig skrikande hjärtesorg.

Men tyvärr är ju alla de här hemska, svåra och trista sakerna också en del av livet. Det går liksom inte att värja sig. Man måste ta emot det med styrka. Men ibland kan det bli lite för mycket av det onda på en gång. För mycket av det goda är lättare att hantera.


Men igår var en sådan dag som kommer att bevaras i mitt minne som en riktig bra-dag, ett lyckorus, en viktig dag. Ett viktigt och vackert ögonblick precis då det hände. Ogrumlad lycka.



måndag 14 april 2014

14. Mönster

Idag har jag en sån himla fin klänning på mig.
Det är samma sorts blommönster med röda blommor på svart botten och svarta blommor på röd botten. Som ett negativ av varandra.

Ja varför förklara, ni ser ju själva.


Ett annat mönster jag gillar är tapetmönstret som ser ut som träd mot röd botten.
Mycket rött här.


Jag gillar också mönstret på vår vardagsrumsmatta.


Jaha, det var väl det. 
Mönster liksom.

Nu ska jag ägna mig åt viktigare saker idag än att skriva om mönster. Jag återkommer i morgon med ett nytt inlägg om ögonblick. 

Viktiga ögonblick. 

Hemska ögonblick. 

Härliga ögonblick.

Välkomna då.


söndag 13 april 2014

13. Samling

När jag var liten samlade jag på många saker. Tändsticksaskar, plastpåsar från coola trendaffärer och boutiquer, hotelltvålar, frimärken, bokmärken och en massa annat som jag inte längre minns.

Nu för tiden har jag ingen samling av stora mått men jag har några fina gamla plåtburkar som nog kan klassas som en samling, om än liten. Det känns inte så angeläget längre att samla på saker, jag vill hellre rensa och se till att vi inte har mer än det vi behöver och använder. Fast nu när jag skriver det här så inser jag att jag nog samlar lite på bijouterier. Halsband, armband, ringar och snyggheter som inte är av guld eller diamanter. Jag har nog alltid varit lite av en skosamlare också. Skor är kul och det finns så himla många snygga som man kan få ett behov av att äga. Men det samma gäller med smyckena och skorna, jag rensar bort då och då.

För att kunna fylla på?

Jo vars, så kan det nog vara.

De fina burkarna på rad i köksfönstret.

Kakao, te och karameller.

Fin kexburk från Örebro Kexfabrik med geishor på.

Kakao och karameller igen.




Den stora kexburken från Örebro Kexfabrik. De små geishorna igen.
Lagom stor samling av plåtburkar men jag kan nog tänka mig att utöka men några till om jag snubblar över några fynd. Det är ingen brådska. De kommer till mig om det är meningen.