Vykort från förr

När jag bläddrade igenom min pärm med släktforskning hittade jag en hel drös med gamla vykort som skickats till mina släktingar. Man får ändå säga att en del vykort är lite udda, annorlunda och smått bisarra.

Som det här vykortet. Liten söt pojke i sjömanskostym och med en liten levande lejon?unge intill sig som om det vore helt naturligt.

Läskigt stirrande och utmanande dam liggandes i säng med mycket rysch och kuddar.

Eh, ja, Hope stod det tryckt på kortets framsida så visst. Hopp.

En del kort var ju bara helt bedårande rara och troligen handkolorerade.

Andra inte fullt så bedårande. De små flickorna har ju visserligen blommor i håret men ser samtidigt ut som de sett ett spöke.

Käckt. Den tidens alla-hjärtans-dagskort. Romantiskt värre. Men ändå konstigt. Klockan har en rosett! Hon håller en ganska ful krukväxt? istället för en liten fin bukett.

Romantiskt och lite humoristiskt i fina pastellfärger.

Och hoppsan, lite ekivokt också!

Och tillbaka till konstigt. VEM kan hon vara? Minst en drottning eller tsarinna!

Hm, ja, piprökande samer på picknick i snön. Självklart!

Tillbaka till pastelligt och gulligt barn och rosor.

Samma tema igen, pastell, ros och barn. Men ansiktsuttrycket! Creepy. Det ser ut som hon tänker fälla ut huggtänderna om en sekund.

Vi avslutar kavalkaden med flöjtspelande kvinna i konstiga kläder. Rimligt!