måndag 4 mars 2013

I betraktarens öga


Det är inte alltid som det polerade, perfekta och nya är det vackraste tycker jag. Jag har en stor fascination för rost, avflagnad färg, puts som spricker, det slitna och råa. Det tycker jag är fint.

Jag gillar betong, gammalt trä och taggtråd, trådslitna tyger, krackelerade krukor och gamla burkar. Men när jag tänker efter gillar jag också ett alldeles nytt dricksglas designat av nån duktig dansk, ett par alldeles nya skor och en ny soffa som ingen hunnit sitta ned ännu.

Det är också fint med glitter, fjädrar och handgjort papper, slitna gjutjärnsmöbler i en gammal trädgård och en gammal människas ögon med kråksparkar som minner om ett helt liv.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar