onsdag 8 mars 2017

Internationella kvinnodagen

Jamen hej hopp och grattis alla kvinnor.

Hurra för er, en enda dag på året.

Nej, allvarligt talat är detta inte en dag att säga grattis på. Det är ingen jäkla födelsedag.

Grattis kan vi väl enas om att säga när den här dagen inte finns längre.

Det lär ju dröja. Det visar sig i en alldeles färsk undersökning att Sverige är det bästa landet i världen att leva i, det är välordnat, jämställt och tryggt. Det kan jag hålla med om i många avseenden, men det är ändå en lång, lång väg kvar att gå innan det inte behöver talas om jämställdhet längre. Jämfört med de flesta länder i världen bor vi i ett fantastisk land och är oerhört priviligierade men det betyder inte att vi för den skull ska tiga still.

Det är fortfarande så i Sverige 2017, att politiker tar beslut om att lägga ned BB i glesbygden vilket tvingar kvinnor att åka många mil på krokiga och dåligt underhållna vägar för att komma till en förlossningsavdelning. Där har man på fullaste allvar haft kurser i bilförlossning i händelse av att de inte kan knipa tills de är framme på sjukhuset! Dessutom är kvinnor med förlossningsskador ett eftersatt område inom vårdsektorn. Kvinnorna blir inte hörda, tagna på allvar eller adekvat behandlade för sina skador. Det kommer garanterat öka till följd av färre BB:n och den på senare år så fina devisen om att tidig hemgång gynnar alla. Det är inte ett jämställt samhälle som gör så. Det är ett kvinnofientligt samhälle.

Det är också så att kvinnor varje dag arbetar gratis på sin arbetsplats då män tjänar mer än kvinnor även om de har samma typ av arbete. Efter eftermiddagsfikat jobbar alla glatt på men kvinnorna jobbar gratis tills de går hem. Varje dag, varje vecka, varje månad, varje år. Kvinnodominerade yrkeskategorier har ännu idag generellt sett lägre löner än mansdominerade. Det är fortfarande finare och värt mer pengar att sköta maskiner och köra maskiner än att sköta om barn, sjuka och gamla. Så jättekonstigt!

Det är också en majoritet av kvinnor som jobbar deltid eller går ner i tid under perioder i sitt arbetsliv, för att ta hand om barn, hem, familj, äldre generationer. Det ger också en lägre pension eftersom det arbetet är oavlönat och inte genererar en krona i pensionskuvertet när de blir gamla. De blir fattigpensionärer och det är väl uselt med tanke på vilket fint och jämställt land vi ändå bor i enligt den där undersökningen som sa att Sverige är det bästa landet att bo i! Blir man dessutom långtidssjukskriven, vilket kvinnor i högre grad än män blir, straffas man för det genom en urholkad socialförsäkring som ger en usel levnadsstandard för de som lever på sjukersättning eller sjukpenning efter 365 dagar och som i sin tur återigen leder till en sorgligt låg pension.

Det är fortfarande i varenda undersökning som görs, så att kvinnor står för majoriteten av hushållsarbetstimmarna i form av att handla mat, bära hem, laga mat, frysa in, göra matlådor, fixa matsäck, packa gympapåsar, ha koll på föräldramöte och aktiviteter på förskola och skola, skjutsa, hämta, lämna, städa, våttorka, damma, vattna blommor, bädda rent, byta handdukar, borsta tänder och hår på de nybadade småbarnen, få på dem pyjamas, läsa godnattsaga och tryggt få dem att sova gott och inte vara rädda för världen, tvätta, hänga, stryka och vika tvätt, plocka undan gamla tidningar, kuvert, bananskal, överblommade tulpaner, ställa ned i diskmaskinen, starta och sen plocka ur, prata med tonåringar om allt mellan himmel och jord, trösta och peppa tonåringar, hämta hem tonåringar mitt i natten från fester och parken, ha koll på barnens kalas, både deras egna och de kalas de blir bjudna på, fixa presenter och komma ihåg alla släktingars födelsedagar, bjuda in till julfirande, köpa personliga julklappar, skicka julkort, städa och pynta hemmet inför varje jävla högtid med tomtar och hönor, glitter och fjädrar, städa bort skiten sen, baka julbröd, koka knäck och lägga skinkan i blöt, för att inte tala om skura toaletter, handfat och badrumsspeglar rena från alla jävla fläckar och rensa avlopp från tvål, hud och hår och så fort man är klar med allt detta är det dags att göra om det igen för då kommer det en ny dag.

Det är nog också kvinnor som står för den mesta omsorgen om anhöriga, som skickar kort på mostrars födelsedagar, ringer åldriga föräldrar, hänger upp julgardiner och storstädar när de inte längre orkar, hjälper till att handla, skjutsa, följa med till doktorn, hälsar på på sjukhus och äldreboenden och har koll på att faster helst vill ha Noblessechoklad och Året Runt. Kvinnor påminner män om att deras mammor skulle uppskatta ett telefonsamtal på födelsedagen och mors dag, curlar män de har ett förhållande med genom att hela tiden hjälpa till, fixa, bana väg och underlätta, och göra allt detta ovan.

Det är kvinnor som till största delen runt om i världen utsätts för kränkningar, hot, sexuella trakasserier, våldtäkt, misshandel och hedersrelaterat våld. Som kuvas till underkastelse och tystnad. Som vingklipps redan som små. Som inordnas i flickfacket att flickor ska vara tysta, stillsamma och söta medan pojkar får höras, ta plats och stöka för "pojkar är ju pojkar".

Män blir inte av med jobbet för att de ska bli pappa. Män blir inte omplacerade och faller efter i löneförhöjningar för att de inte presterat under småbarnsåren. Män är inte föräldralediga i lika stor utsträckning som kvinnor. Män vabbar inte lika ofta.

Ja jag skulle kunna fortsätta länge, länge. Men jag orkar inte, jag dör lite inombords av det här och ni vet ju det här redan.

Egentligen vet vi ju alla men det räcker inte att bara veta om det, tänka på det eller vilja ändra något. Vi måste ju agera. Skriva insändare, motioner, plakat, demonstrera, ifrågasätta och driva på. Göra något!

Ovan nämnda är bara en bråkdel av den värld kvinnor varje dag får leva i och då har jag inte talat ett ord om all den  misogyni (fråga Google) som ständigt och jämt sipprar över oss. Dagligen. Ofta från helt oväntade håll.

Varför kan vi inte bara enas om att vi alla är människor som är här en skitkort stund på jorden, jämfört med den evighet som jorden har funnits och kommer finnas. Kan vi inte bara samsas, hjälpas åt och vara snälla? Vill vi inte alla bara leva våra futtiga åttio-nittio år på bästa och lyckligaste sätt utan kamp? Är det inte vad livet går ut på, att vara så lycklig som det bara går?

Då kan vi säga grattis.

Inte för att det behövs nån dag speciellt för kvinnor utan för att vi äntligen kommit så långt att det INTE behövs nån dag speciellt för kvinnor.

Nu måste jag gå och skrika skithögt i kudden av frustration över alla orättvisor i världen, all skit som existerar och att de i USA valde en man som sin president som säger att han vill grabba tag i kvinnors fitta på ett sådär lite härligt, grabbigt vis som inte menade att vara elak eller skada nån och bara var på skoj ju, ni vet, sådär som man skämtar i omklädningsrummen, men som förmodligen varenda kvinna i hela världen blev illa berörd av. Och nu behöver ni inte googla ordet misogyni längre. Eller jo, gör det vetja!


söndag 5 mars 2017

I-landsproblem jag vet, men ändå så oerhört irriterande

Jag som är en stor älskare av avokado köper ett nät med fem sex stycken när jag är och handlar. De känns fina så jag hoppas kunna äta en samma kväll och göra guacamole på resten till helgen.

Jag väljer ut en fin avokado och skär upp.

Förväntningarna är höga.

Fallet blir högt.

Amen va fan, varenda gång, nästan.


Den ena äckligare än den andra. Övermogna, bruna, surt luktande, mögliga, vidriga.

På utsidan ser de helt fina ut och visar på intet sätt att de har en sån trist insida. 

Jag har så många gånger köpt avokado, råkat ut för detta och aldrig haft kvittot kvar. Ett i-landsproblem, jag vet. Men den här gången hade jag det. Och reklamerade dem. Och fick pengarna tillbaka. Dubbelt!

Det är ju inte pengarna det handlar om. Det fattar ni ju.

Det är den orimliga förväntningen jag har på den här frukten, bäret (måste fråga Google)...den här frukten. Jag vet ju hur en precis perfekt avokado ger mig ett lyckorus och en glädje långt över det normala och jag vet ju hur ofta den känslan uteblir. Ändå utsätter jag mig för det här, gång på gång.

Jag måste försöka dämpa mina förväntningar, lugna mig, tygla förhoppningarna när jag väljer en avokado och skär upp den. 

Det är inte bra för hälsan att falla så hårt varenda gång. 

Jäkla frukt.

fredag 3 mars 2017

Snart är det vår!



Ja, snart är det vår!

Just nu i vår trädgård håller det på att komma upp blandade gröna skott, illgröna skott, gulgröna skott och röda skott ur jorden. Det kommer att bli en fin rabatt med blandade lökväxter under hela våren.

Ja, nu är jag ikapp med februarifotoutmaningen som Lisa Bjärbo på bloggen Onekligen startade. 

Jag tappade tempo lite men det är fixat nu.

Då återstår bara att börja blogga i utan hennes lista och styrning.


Hjälp.

Nåt flott


Så flott med de första buntarna av snödroppar mellan de bruna fjolårslöven och torrgräset.



Jag sa i mitt förra inlägg att jag sett en krokus i trädgården.

Jag har också sett stora knippen med snödroppar. De vitaste vita. Det ger ju hopp om att det ska bli vår även om vädret just nu i skrivande stund är grått och blåsigt med regnskurar. Jag tror att det är bra med lite regn för att som ska börja knoppas och växa strax.

Nåt blått



Himmel så himmelsblått!

Det här var förra lördagens klarblå vårhimmel. 

Nu hotar SMHI med både regn och snö och det känns inte alls så vårlikt. Men jag har sett en gul krokus i vår trädgård.

Kvar från igår



Kvar från igår (25/2 eftersom jag fortfarande ligger efter med februarifotoutmaningen),
Känslan av en föreställning med både skratt och förundran. 

Jag  blir nervös av trolleri och magi, blir arg för att jag inte fattar hur det går till. Men efter fredagskvällen har jag släppt det lite och tycker att det bara är underhållande.

Man måste inte förstå allt.

En sak som är svår

En sak som är svår är att komma till ro med att min mamma inte längre finns hos mig.

Att hon inte när som helst ringer och vi pratar bort en timme på telefonen medan vi sörplar kaffe. Hon hade haft starka åsikter om de senaste årens Nobelpristagare i litteratur, kriget i Syrien, flyktingfrågan här hemma, SD och inte minst den nyss tillträdda presidenten i USA. Oj vad vi hade haft mycket att prata om.

Att hon inte kan komma klokheter och goda råd när jag är vilsen eller velig. Det är ju skönt att fråga nån som man litar på.

Jag tänker på henne varje dag.

Saknar henne varje dag.

Jag drömmer ibland om henne och blir heligt förbannad över det orättvisa i att somliga måste gå alltför tidigt medan andra får hasa runt här på jorden och fylla tresiffrigt innan de går in i evigheten.




Att vårda noga, ömt och försiktigt

Barnen.

Barn ska man vårda noga, ömt och försiktigt.

Om de inte vårdas noga, ömt och försiktigt kan de bli ledsna, rädda och hemska människor när de växer upp.

Det är så mycket oerhört viktigt som grundläggs i barndomen och ungdomen och uppväxten. Det viktiga är svårt att ersätta eller komma ikapp med som vuxen.

Det är vuxnas förbannade ansvar att ta hand om sina barn, och andras barn. Det betyder inte, som många föräldrar verkar tro, att barnen ska vara kung hemma, få allt de pekar på, bestämma allt över de vuxna och styra familjens gemensamma beslut om ekonomi, matvanor, läggtider och vart man ska semestra. Så är det de facto i en hel del familjer och det är inte undra på att föräldrarna resignerar och barnen styr. Makt är gött.

Men de kommer ju förr eller senare ut i verkligheten och då får de en kalldusch utan dess like. Om inte mamma och pappa är med och styr upp förstås. De kan mycket väl följa sina vuxna barn till anställningsintervjuer och det är verkligen häpnadsväckande.


OBS. Personen på bilden har inget med texten att göra, förutom rubriken. Den här sköna bönan ska vårdas noga, ömt och försiktigt.


På riktigt




Att komma till ett ställe som jag bara sett på bild, att få uppleva det i verkliga livet att få se att det finns på riktigt, det får mig att känna att jag finns på riktigt också. 

De här gubbarna sitter i badet och spelar schack. Luften var tio plus och vattnet trettioåtta plus. Ångorna låg tunga över vattenytan. Jag har sett många foton av många fotografer med just det här motivet. Nu fick jag möjligheten att se med egna ögon att de verkligen satt där. 

Medan jag badade mig igenom varenda pool och bad som fanns på hela badhuset, satt de där. De satt där när jag kom och de satt där när jag inte längre orkade bada mer. 

På riktigt.

På låtsas



På låtsas. Det finns mycket som är på låtsas.

Det kan ju vara så ytliga saker som färgat, permanentat hår, lösögonfransar eller lösnaglar. Eller pushup-behå eller hållainmagen-trosor. Det är ju lite på låtsas att använda dessa ting och utge sig för att ha blont hår och tuttarna under nyckelbenen. Men det är ju ganska harmlöst. 

Värre är det med personer som låtsas bry sig om någon, låtsas vara intresserad, låtsas vilja hjälpa.

Eller de som utger sig för att ha utbildningar och erfarenhet som de inte alls har! Läkare som inte gått läkarlinjen men ändå jobbar som stafettläkare och tar emot patienter.

Eller såna som ringer och lurar folk att köpa skräp eller saker som inte ens existerar. 

Folk som låtsas vara glada jämt, såna som låtsas att hela deras liv är en enda jävla dans på rosor med rosaskimrande lycka och fluff, de som låtsas att de är så himla lyckade och nöjda med sina liv. 

Det är på låtsas men de lurar alla, till och med sig själva att allt är på riktigt. 

Jag vet för jag har gjort det själv. Det har nog många gjort under sitt liv.

Då gör det inte så mycket att jag en gång var blond, hade lösnaglar och shapingtrosa. Det var bara ytligt på-låtsas. 

Det andra jag låtsades var värre. Att jag spelade intresserad, glad och lycklig, att jag brydde mig om deras åsikter, att jag ville vara till lags. Det var lur, det var på låtsas och det är slut med det sedan länge. Nu är det på riktigt. 

Jag säger som det är. 

Så skönt.






Kolla, vad fint!

Oj, jag vet, det är inte februari längre. Jag hamnade lite på efterkälken med dagliga inlägg här. Det var ju tänkt att jag skulle lägga ett om dagen i februari och följa listan jag publicerade före februari.

Nu får jag forcera det hela lite. Det här är inlägget för 20 februari.



Om man går runt i en stad kan man lägga lite tid på att både titta upp, på husfasader och utsmyckningar, men också nedåt på stenläggningar och brunnslock. 

Titta bara på det här fina brunnslocket från Budapest som är vackert slitet där många många människor gått över locket och blankat till det.

lördag 18 februari 2017

Nån stark eller svag

Nån stark eller svag.

Jag vet många människor som är starka. Jag vet många som är svaga.

Men de allra flesta är nog både och. Starka ibland när det behövs och svaga ibland när livet är överväldigande.

Jag är stark eller svag.

Jag har varit extremt och oerhört stark när det har behövts. Ibland blir allt i livet väldigt intensivt och påtagligt och inte förrän man hamnar i en sånt skede vet man om man är stark eller om man bryter ihop. Det är ju så att livet inte är rosenblad och räkmackor jämt. Det händer hemska och svåra saker.
Man kan förlora ett barn, gå igenom en skilsmässa, en närstående dör, man förlorar jobbet, insjuknar i en svår sjukdom eller nåt annat lika hemskt.

Jag har varit väldigt svag och ledsen också. Det är ju andra sidan av myntet. Det är ju motsatsen till allt det starka och att orka stå stadigt som en klippa. Ibland måste man vara stark och motståndskraftig för att någon annan är den svaga och sårbara. Ibland inser man att man inte behöver vara just den starka klippan utan det är ok att få vara ledsen och svag.

Ibland blir man sviken och klarar det galant.

Ibland blir man sviken och bryter ihop totalt.

Jag tror det beror på vilken form man är i, alltså inte nödvändigtvis fysisk form utan mer psykisk form. Känner man sig trygg, stark och säker på sig själv är det lättare att hantera svårigheter än om man är osäker, rädd och känner sig utsatt. Det är hur som helst skönt att tänka tillbaka till svåra stunder i livet och inse så här efteråt, att det gick bra. Trots att livet kändes som botten på en lerig brunn just då, så kom solen och syret tillbaka. Det är skönt.



Just här är jag stark och glad och hög på ramslöksdoft på Kinnekulle.


Nåt lönt

Nåt lönt.

Något som är lönt, som alltid är lönt, är att läsa.




Att läsa böcker i alla dess former och utförande är alltid lönt. 

Att plugga och lära sig saker är alltid lönt.

Att läsa är alltid lönt. 

Om man får tag på en bok som inte är så bra, läs lite till och bestäm dig sen för om det är värt att avsluta. Annars, ta bara upp nästa bok och börja läs. Man måste inte ha ett öre på banken för att ha råd att läsa. Det är bara att ta sig till närmsta bibliotek (har jag sagt att jag älskar bibliotek!) och läsa. Eller låna med sig hem. Men då får man ju se till att lämna tillbaks dem i tid annars måste man ha lite pengar på banken att betala förseningen med. 

Böcker är lönt. Läsning är lönt.

Ju mer man läser desto mer kan man, desto mer förstår man sin omvärld och kan dra egna slutsatser. Om man spenderar sitt liv med att läsa har man inget att ångra. Då har man rest både över hela världen, i universum och i tid och rum. Man har fått träffa adel, präster, borgare och bönder, fått leva i de fattigaste trashankars omgivning och vältrat sig i guldigaste lyx. 

Så lönt.

(Nu har jag ju illustrerat det här inlägget med böcker men såklart uppmuntrar jag till all slags läsning! Läsa är lönt!)

fredag 17 februari 2017

Nåt grönt

Grönt är en svår färg för mig. Det finns så många gröna nyanser som jag absolut inte tycker om. Men det finns också många jag gillar.

Olivgrönt.

Ljust mossgrönt.

Avokadogrönt.

British Racing Green.

Alla olika typer av grönt i naturen, där är ju allt vackert.




Snart kommer allt det gröna utomhus. Snart spirar det. Det har redan börjat här och var har jag sett. Vi har snödroppar som snart slår ut, klätterhortensian på spaljén har stora gröna knoppar och det sticker upp smala gröna spjut som ska bli påskliljor och tulpaner fram i april, maj.

Härligt!

torsdag 16 februari 2017

En annan da´

En annan dag ska jag sluta prokrastinera.
En annan dag ska jag effektivt gå igenom och rensa i röran.
Då ska vi få ett arbetsrum som det inte tar emot att gå in i.

En annan dag ska jag städa i köksskåpen.
En annan dag skänker jag det vi aldrig använder.
Då ska vi få skåp som är härligt luftiga och fyllda med bara det vi använder.

En annan dag ska jag torka golvet bakom badkaret.
En annan dag putsar jag kaklet där bakom.
Då ska vi få ett vitt och fräscht badrum.

En annan dag ska jag putsa alla fönster både ute och inne.
En annan dag ska jag ta noga även mellan fönstren.
Då ska vi få blanka fönster utan flugskitar och kattsnor.

En annan dag ska jag börja träna och äta nyttigt.
En annan dag susar jag fram i spåret med pulsklockan på.
Då ska ni få se på tusan, att jag förbluffar er med min skepnad.

Idag är en annan dag än den igår.
Idag är en annan dag än i morgon.
Idag gör jag en annan sak än allt det jag borde, skulle och måste.

En annan dag är inte idag.